Posts tagged vikt

Idag är det den 1 januari 2015. Jag började för tredje och sista? gången det nya året med att jobba. Jag behöver inte gå in på hur fantastiskt kul det var. Gårdagen: jisses sicken fullträff! Har ett gäng fina nyår i bagaget men igår toppade de flesta. Vi träffade vänner över lunch och vid 00-slaget, och lade tiden där emellan på att laga lyxmat och dricka findricka bara vi fyra. Resultatet blev trerätters perfektion varvat med kissa-ner-sig-skratt. Ingen stress, ingen press. Bara hur lyckat som helst. Vinlistan var en liten tripp till himlen och tillbaka. Det första som ströks från onödighetslistan när vi började spara till hus förra året var rödvinet. Jag köpte för ofta och jag köpte för dyrt. Nu när det blir mer sällan är de både roligare och godare att dricka, så det var ett riktigt win-win-beslut.

Jag har varit bortskämd med mycket familjetid denna jul och nyår, så det känns tomt när favoriterna nyss packat väskan och ska resa hem till Englandet igen. Men jag är sjukt tacksam för att ha haft dem snarkandes på golvet i några dagar. 2015 bjuder på en hel del sammanstrålningar och jag är jättepepp på dem alla. Är laddad för att ta tag i mig själv också. Värsta sjukdomsåret i min livshistoria har resulterat i viktuppgång och allmän ohälsa. Jag är så trött, så trött, så trött. Och tung liksom. Det må låta som ett klyschigt nyårslöfte men det är inte klokt vad jag längtar efter att samla ihop mig själv och komma igång med träningen igen. Det är alltså inget slit på gymmet det handlar om, utan små små steg mot friskheten, mer muskler och kraft igen. Ska skaffa mig kort på badhuset och hoppas ryggen blir gladare av det. Snälla kropp, håll bättre 2015 är du snäll? Jag tror verkligen på förbättring nu.

Summering av året är på gång, men dagens energikonto är tömt så det får bli en annan dag. Gott nytt på er!

Stundande bikinisäsong och brist på kroppsångest. Tänka sig va, sicken grej. Det beror på en kombo av anledningar. Förra sommaren hittade jag ett grymt flyt gällande både träning och kost, och det har liksom inte bara hållit i sig, utan dessutom bara blivit bättre med tiden.

Det viktigaste konstaterandet jag gjort är att man får ha lite toppar och dalar. Det är inte hela världen om man blir sjuk/tappar gnistan/något slinker emellan, det är ingen idé att hetsa om tappade träningsresultat. Ibland kommer man av sig, det är bara att komma igen. Istället för att ta stillasittandet i akt och vräka i sig choklad (been there) eller noja om hur kroppen förfaller när man åker på en förkylning så har jag gjort det bästa av det.

Är jag mindre fysiskt aktiv så väljer jag bort skräpmat och vardagsefterrätter. När jag tränar ordentligt slinker det ner en onlinepizza emellan åt. Blir det glest mellan träningspassen så ser jag till att röra på mig ändå. Promenerar. Tar trapporna. Gör det till vardagstänk och hindrar latheten från att ta tag i mig.

Inga galna träningskrav och inga stenhårda begränsningar gällande kost, utan mer rätt inställning och sunt förnuft. Och en jäkla massa pepp-tankar såklart. Det är ju inte så att jag studsar ut genom dörren 06.30 för den dagliga 7 km långa powerwalken till kontoret. Bussen lockar gaaanska ofta. Men påminnelsen om hur skönt det är när jag kommer fram, hur vaken och laddad jag är, och hur tillfredsställande trött jag är (inte bara i hjärnan utan även i kroppen) när arbetsdagen är slut..well, det är ju ur ett må-bra-perspektiv så jäkla värt det.

Sedan tror jag det är mycket pga åldern också. Livet liksom. Fokuset på yta och utseende flyttas allt mer över på annat som är, ja men, viktigare. Relationer, upplevelser och välmående. Jag är inte i mitt livs form inför beach 2013, men jag är i helt okej form. Jag mår bra! Sund, normalviktig och har en kropp fungerar på alla sätt. Jag tycker om den för det, och trivs med mig själv. Idag hämtade jag ut ett paket innehållandes en ny bikini och ja, den satt svinbra på min lite mjuka kritvita rumpa. Det slank med lite nya träningskläder också, för att det blir så himla mycket både lättare och roligare då.

Photo 2013-05-21 18 22 56

Idag mina vänner, idag är det lördag. Det innebär lördagsgodis. Allt socker jag blir toksugen på i veckorna undviker jag med det får jag äta på lördag. Har dock, senilt och jävligt, glömt lördagsgodis två helger i rad nu. Jag har ju jobbat, vänt på dygnen och blandat ihop dagarna, så i tre veckor har jag varit ofrivilligt godisfri. Men idag är det lördag och att jag glömmer vore ungefär lika troligt som att jag skulle glömma ett ben. Någon undrade varför jag inte äter godis på exempelvis söndag när jag missat lördag, och gratulerade till min fantastiska karaktär. Well, min karaktär är rätt kass och just precis därför skulle jag aldrig gambla med lördagarna. Börjar jag tänja på gränserna är det kört, och nästa sekund är jag inne i äsch men jag åt ju bara en halv godispåse i helgen, så kan äta andra halvan nu. Eller så nyttig som jag varit den är veckan förtjänar jag den här pizzan och så eskalerar det och jag mår i det stora hela bara sämre.  Den där skräpmaten mitt i veckan eller paniksockersuget i kvällssoffan är inte att unna sig i min värld, det är att ge efter för något jag egentligen inte alls vill ha. Jag skulle liksom aldrig kunna kalla något som ger ångest för att unna sig. Var finns logiken i det? På lördagar äter jag det jag vill. En annars hälsosam livsstil och en karaktär som varje vecka får sig en boost av att låta bli tillåter mig att göra det utan dåligt samvete. Jag vet att det sockret kanske inte är det världsbästa för min kropp, men det fungerar som bränsle för själen. Att jag endast äter onyttigt en dag i veckan ser jag inte som att begränsa mig, utan istället att öppna upp den största dörren av alla till möjligheten att må bra. Det mina vänner, det kallar jag att unna sig.