Posts tagged kost

Ja ni. Jag var ju faktiskt här inne igår och flängde runt. Postade coola katter och midsommarlängtan och sånt där. Har varit mindre bra på uppdatering om vardagen. Ja men ni vet livet och så. Så nu kör vi! (Och sekunden efter jag printade ner uppropstecknet startade min dator om sig själv. Nu, femtioelva uppdateringar och slit i håret senare kör vi!)

Veckan som gick var den längsta på länge. Efter att ha varit bortskämd med röda dagar och random ledighet mitt i veckan kändes ett helt vanligt måndagtillfredags-schema tungt. Dessutom plockade jag upp en förkylning och kämpade mig igenom halva kontorsveckan med feber. Träningen har stått still, kroppen har bråkat och snabbmaten har flödat. En mindre bra vecka helt enkelt. Vi botade den så gott vi kunde med tokslapp helg och kickstart på denna vecka. Powerwalk till jobbet, effektiv övertid och sedan en grymt svettig powerwalk hem igen. Har lastat i oss linsgryta till middag och nu blir det nyttigt kvällsmål innan sängen. Och kramar. Fyller på alla tomma skåp som går att fylla på. Resten av veckan känns inte svår alls. Mycket att göra både i jobbväg och vardagen, men sommarfest med kontoret och hemresa till Storvik piggar upp nåt så brutalt! Så ligger det till, PUSS!

Tim-Burton-s-artwork-nightmare-before-christmas-18348224-417-525

Annonser

Stundande bikinisäsong och brist på kroppsångest. Tänka sig va, sicken grej. Det beror på en kombo av anledningar. Förra sommaren hittade jag ett grymt flyt gällande både träning och kost, och det har liksom inte bara hållit i sig, utan dessutom bara blivit bättre med tiden.

Det viktigaste konstaterandet jag gjort är att man får ha lite toppar och dalar. Det är inte hela världen om man blir sjuk/tappar gnistan/något slinker emellan, det är ingen idé att hetsa om tappade träningsresultat. Ibland kommer man av sig, det är bara att komma igen. Istället för att ta stillasittandet i akt och vräka i sig choklad (been there) eller noja om hur kroppen förfaller när man åker på en förkylning så har jag gjort det bästa av det.

Är jag mindre fysiskt aktiv så väljer jag bort skräpmat och vardagsefterrätter. När jag tränar ordentligt slinker det ner en onlinepizza emellan åt. Blir det glest mellan träningspassen så ser jag till att röra på mig ändå. Promenerar. Tar trapporna. Gör det till vardagstänk och hindrar latheten från att ta tag i mig.

Inga galna träningskrav och inga stenhårda begränsningar gällande kost, utan mer rätt inställning och sunt förnuft. Och en jäkla massa pepp-tankar såklart. Det är ju inte så att jag studsar ut genom dörren 06.30 för den dagliga 7 km långa powerwalken till kontoret. Bussen lockar gaaanska ofta. Men påminnelsen om hur skönt det är när jag kommer fram, hur vaken och laddad jag är, och hur tillfredsställande trött jag är (inte bara i hjärnan utan även i kroppen) när arbetsdagen är slut..well, det är ju ur ett må-bra-perspektiv så jäkla värt det.

Sedan tror jag det är mycket pga åldern också. Livet liksom. Fokuset på yta och utseende flyttas allt mer över på annat som är, ja men, viktigare. Relationer, upplevelser och välmående. Jag är inte i mitt livs form inför beach 2013, men jag är i helt okej form. Jag mår bra! Sund, normalviktig och har en kropp fungerar på alla sätt. Jag tycker om den för det, och trivs med mig själv. Idag hämtade jag ut ett paket innehållandes en ny bikini och ja, den satt svinbra på min lite mjuka kritvita rumpa. Det slank med lite nya träningskläder också, för att det blir så himla mycket både lättare och roligare då.

Photo 2013-05-21 18 22 56

Fin dag. Plockat frukost i trädgården, jobbat, tränat, sjungit i duschen, röjt undan måsten, tokfnissat åt sötbäbis, skvallrat med mamman och kommit hem till lagad mat. Nu får det bli en kopp grönt och uppdatera mig i lite favvobloggar, PUSS! (ja, vi matchar både varandras träningskläder och himlen och yes – jag är 28 år och har tungpiercing)

(och till middag serveras: quinoa med keso och chilikorv + massa grönt, gult och rött)

Det var länge sedan jag skrev om träning. Det var iofs länge sedan jag skrev frekvent om någonting alls. Men i alla fall: träningen går fortsatt svinbra och jag vågar nästan säga att jag är tillbaka i gamla rutinerna. Det är inte längre någon grej jag måste komma ihåg eller orka med, utan det är liksom bara självklart. Så har det ju sett ut största delen av mitt liv, tills då jag för två somrar sedan gick bananas med norsk Nutella, blev tjock, drog till Island och blev sockerjunkie och sedan fortsatte mysa runt i extrakilona här hemma i drygt ett år. Nu gick jag ju inte och blev överviktig i något medicinsk mått. Men jag som låg på stadiga 60 kilo gick på tre månader upp till 70. Vilket är en ganska rejäl viktuppgång och i överkant för min längd. Och en vikt jag inte trivdes i triggade liksom igång ohälsan. Jag kände mig klumpig. Och trött. Började äta godis på vardagar, dricka läsk, skippa träningar osv. Allt sånt som jag liksom aldrig någonsin tänkt tanken på tidigare. Men som sagt; efter att ha hittat tillbaka till både kost och träningen i höstas och snart har avverkat ett år i samma spår börjar det kännas jävligt bra helt enkelt. Så här med facit i hand har jag aldrig varit så hängig, sovit så dåligt eller känt mig så lat. Och jag trodde aldrig det skulle vara så sjukt svårt att vända tillbaka! Osund livsstil är verkligen ett monster. Som en snöboll som bara rullar på och smittar av sig på allt annat. Jag var aldrig sugen på frukt eller vatten, eller en nyttig middag, så som man faktiskt blir när man tränar och mår bra, under den där perioden. Istället ville jag ha tomma kolhydrater, fett och socker. Och trots att jag mådde illa och vaknade bakis ville puckokroppen bara ha mer. Läskigt det där. Nu förstår jag verkligen människor med viktproblem och konstig inställning till mat på ett helt annat sätt. Tidigare visste jag inte riktigt vad sockerberoende var. Eller varför så många frekvent äter saker man mår dåligt av. Det är en jävla berg-och-dal-bana och jag ska aldrig trilla dit igen!

Hälsa är glädje 🙂