Posts tagged familj

Idag är det den 1 januari 2015. Jag började för tredje och sista? gången det nya året med att jobba. Jag behöver inte gå in på hur fantastiskt kul det var. Gårdagen: jisses sicken fullträff! Har ett gäng fina nyår i bagaget men igår toppade de flesta. Vi träffade vänner över lunch och vid 00-slaget, och lade tiden där emellan på att laga lyxmat och dricka findricka bara vi fyra. Resultatet blev trerätters perfektion varvat med kissa-ner-sig-skratt. Ingen stress, ingen press. Bara hur lyckat som helst. Vinlistan var en liten tripp till himlen och tillbaka. Det första som ströks från onödighetslistan när vi började spara till hus förra året var rödvinet. Jag köpte för ofta och jag köpte för dyrt. Nu när det blir mer sällan är de både roligare och godare att dricka, så det var ett riktigt win-win-beslut.

Jag har varit bortskämd med mycket familjetid denna jul och nyår, så det känns tomt när favoriterna nyss packat väskan och ska resa hem till Englandet igen. Men jag är sjukt tacksam för att ha haft dem snarkandes på golvet i några dagar. 2015 bjuder på en hel del sammanstrålningar och jag är jättepepp på dem alla. Är laddad för att ta tag i mig själv också. Värsta sjukdomsåret i min livshistoria har resulterat i viktuppgång och allmän ohälsa. Jag är så trött, så trött, så trött. Och tung liksom. Det må låta som ett klyschigt nyårslöfte men det är inte klokt vad jag längtar efter att samla ihop mig själv och komma igång med träningen igen. Det är alltså inget slit på gymmet det handlar om, utan små små steg mot friskheten, mer muskler och kraft igen. Ska skaffa mig kort på badhuset och hoppas ryggen blir gladare av det. Snälla kropp, håll bättre 2015 är du snäll? Jag tror verkligen på förbättring nu.

Summering av året är på gång, men dagens energikonto är tömt så det får bli en annan dag. Gott nytt på er!

Jag känner mig grymt nöjd med senaste tidens rubriker. Ibland bara bubblar kreativiteten och jag kan titta tillbaka på gamla inlägg och tänka ja jävlar, där fick jag minsann till det. Dagens rubrik består av ordet ”lördag” som representerar den faktiska dagen lördag. Och inte nog med det, det råkar även vara just precis lördag idag. Jag vet, ni behöver inte påpeka det, jag är briljant.

Det är en märklig tid att leva i såhär innan jul. Jag var ledig mitt i veckan och jobbar nu helg. Det betydde söndagsångest redan igår. Det jag finurlar på är om veckans söndagsångest därmed är gjord, eller om den kommer igen i morgon?

Jag sitter här i samma mjukisar och sovhår jag gick till jobbet i för sju timmar sedan. Har hällt upp ett glas rött och väntar på att tacosen ska servera sig själv. Katten har snott en lök som dundrar runt under köksbordet och grannen har bett sin hund hålla käften i en timme snart. Om jag inte var så mesig skulle jag ringa på och be honom hålla käften och låta hundstackaren vara.

Annars jobbar jag till kl 17.30 den 23 dec sedan tar jag julledigt i fem dygn. Först bär det av söderut och sedan sluts det upp med syskonen mitt emellan söder och norr. När landet är för långt får en kompromissa. Det är inte klokt hur mycket jag längtar efter ledighet. Nu ska jag återgå till mitt vin och fortsätta låtsas att det är helt vanlig lördag. Det fungerar förhoppningsvis utmärkt fram tills klockan ringer i morgon bitti. Tacohej!

..någon annanstans. Idag är det tredje advent (när.. hur.. va?!) och gräsplätten utanför fönstret är grön och garanterat snöfri. Jag har inte ens sett snö i stan ännu. Visst, det brukar bli riktigt kallt först efter nyår, men när det inte snöar alls innan jul? När det är för varmt och bara regnar? Inte bara snöfritt, utan slaskfritt också. Det är väl egentligen mest skönt att slippa den delen av vintern men samtidigt väldigt läskigt då det påminner om konsekvenserna av att misshandla planeten vi bor på. Det är inte direkt så att vi kan flytta någon annanstans när det gått åt helvete.

Klockan är 13 och jag har inte ätit frukost än. Jag gick upp vid 9 och ”ska bara diska lite” vilket urartade i storstädning. Min söndagsångest är inte bara dålig, den ger mig en ordentlig spark i röven ibland också. Jag har, vilket jag berättat tidigare, blivit ovän med söndagar. De senaste åren har det vuxit fram en brutal söndagsångest i mig och jag lyckas varken placera den eller bli av med den. Den ter sig så att jag inte vill ”börja” med söndagen eftersom den då tar slut och övergår till måndag. Att äta frukost är ett hyfsat legitimt sätt att påbörja en dag, alltså går det bort. Att krypa upp i soffan framför teven inbjuder till att sitta och fundera, vilket resulterar i funderingar på att det är söndag, alltså går även det bort. Att städa däremot. Diska, skrubba spisen, sortera skafferiet.. det klassas som kategorin måsten. Och måsten har av någon outgrundlig anledning en tendens att slå min söndagsångest på käften. Här och nu skulle någon kunna dra slutsatsen du gillar att städa och mår bra av det. Jag har bara en sak att säga om det: nej.

Jag tänkte skriva några rader om jul. Om att den blir annorlunda i år, att jag ska fira någon annanstans för första gången. Men jag är så kluven och vet själv inte hur jag känner inför detta, det är ett tivoli av bra-dåligt-kul-tråkigt-mysigt-trist-fel-rätt i hjärnan. Men den allmänna känslan är ändå positiv inför julen, för jag får hur som helst träffa min fantastiska familj och jag älskar verkligen min familj. Dessutom kommer världens bästa Londonsyster med världens bästa Londonsambo hem till Sverige och firar nyår med oss. Det är minsann något att se fram emot.

Jag tror nästan jag är redo nu, för den där frukosten och lite Netflix. Klockan är 13.28 så det tog mig alltså 28 minuter att skriva detta. Inser nu att min tidsuppfattning är skapligt kass, jag trodde jag hade knappat i uppskattningsvis 6-7 minuter. Ett blogginlägg tar ungefär ett perfekt kokt ägg brukar jag tänka. Jag antar att det stämde bättre back in the days när en gjorde detta lite mer frekvent. Jag kan sakna den tiden, när en sprutade ur sig ord så som Ernst sprutar ur sig snuskpoesi.

Glad tredje advent på er!

Hej! Jag har varit i England och haft så obeskrivligt kul. Förväntningarna på en midsommarhelg i London var höga, ändå överträffade dagarna sig själva om och om igen. Hela långhelgen bjöd på 23 grader, strålande sol och stämning på topp. En perfekt balans av roliga planer och spontana avstickare, utan varken stress eller tidshål att fylla. Det liksom bara flöt på så fantastiskt jäkla bra. Det började med ett flyg som landade för tidigt och sedan fortsatte helgen så. Allt funkade, inget krånglade, vädret imponerade, alkoholen flödade och baksmällan lyste med sin frånvaro. Vi la cirka noll tid på shopping (har faktiskt inte ett endaste klädesplagg med mig hem) och koncentrerade oss på att äta (haha) vandra fina gator, hänga i hörn på soliga pubar, rota i nördiga Soho-kvarter, besöka brädspelsbutiker och små serietidningsgränder. Mycket promenerande men vi hann även åka runt på upptäcktsfärd längst fram i klassiska röda dubbeldäckarna, svettas på central line och självklart: åka svart London-taxi. Besökte både systers och systers sambos jobb, och fick lite ansikten på folk jag bara hört talas om innan.

Alla mornar började med stooor engelsk frukost på terrassen i solen. På fredagen gjorde vi stan i jakt på diverse svenska midsommarspecialiteter, och efter några timmar (med paus för pub, sol och öl) var vi i hamn. Senapssill, Abbas svarta kaviar, färska räkor, ägghalvor, lax, färskpotatis osv. Inte så svårt att vara svensk och traditionssuktande i London. Syster hade fixat hemmagjord snaps och resten av kvällen/natten spenderades på terrassen (de har alltså en sjukt stor och fantastisk takterrass till deras lägenhet) skålandes och skrålandes.

På lördag var det dags igen: midsommarlunch i Hyde Park. Aldrig förr har svensk midsommar varit så mycket svensk midsommar. Alla dessa tusentals människor som slog upp picknickmaten på filtar intill varandra. Ett hav av sill, snaps, sång och midsommarkransar. Barn med blå byxor och gula västar, föräldrar med blombuketter och vimplar, Sverigeflaggor i träden och Helan går i kanon. Fler ringar runt stången än vad vi lyckades räkna till, och hundratals människor som vrålar EN GÅNG TILL efter tredje svängen Små Grodorna. Nostalgiska och patriotiska svenskar, boendes där eller på besök. Midsommar på crack. Så intensivt, stort och stämningsfullt så det var galet. Samtidigt upplevde vi ingen jobbig fylla eller något kaos under alla de timmar vi jäste i solen. Det var bara skratt, sommar och folkfest. En fantastisk midsommar helt enkelt.

Förutom midsommarfirande gånger två så hann vi med imponerande Soho-mat: Yalla-Yalla är ett libanesiskt street-food-ställe som absolut är värt att köa i en kiss-gränd för! Det togs även tid för galet grym sushi i parken, lokala-haket-burgare (ja, haha, mycket mat som sagt) och att se England spela VM-match på en pub i.. ja.. England.

Både vägen dit och hem gick via Göteborg/Borås med luftmadrass/bäddsoffa, god mat och finfint sällskap. Att säga att ledigheten varit suverän vore en underdrift. Jag grät när alarmet ringde i morse, alltså grät! Muttrade och surade hela promenadvägen till jobbet och genom morgonkaffet också. Jag. Vill. Inte. Sedan körde arbetsdagen igång och jag blev påmind om att jag ju faktiskt trivs på kontoret och att arbetsdagen, trots sura miner, går skitfort. Värt att påminna sig själv om, det man faktiskt har. Är efter 6 dagar ledigt lite för mör för att orka något mer idag dock. Har förpassat städning, packning, tvätt och betala räkningar till i morgon och tänker krypa ner under täcket med en ny bok nu. Ja, klockan är 19 men haha.. jag orkar faktiskt inte mer än så idag. (Vill bjuda på bildbomb men har inte energi till det heller, så det får bli en annan gång.)

 

Photo 2014-06-19 18 31 10

 

 

Efter måndagens ångestutlägg har det minst sagt lättat. Precis som det alltid gör med veckodagarna. I morgon är det torsdag och det är veckans sista heldag för mig. På fredagar stämplar jag ut vid lunch och det är så jäkla fantastiskt. Att alltid få lite extrahelg sådär. Idag är en riktigt bra dag. Jag hade snabba och lätta timmar på kontoret och kom hem till en sambo som inte jobbar kväll. Det betyder att istället för att knappt hinna säga god att och god morgon så hinner vi med middag, soffa och TV tillsammans. Vardag när den är som bäst. Kl 21 börjar Morden i Midsomer och jag vet inget som känns mer sommar för mig. Under åren då alla vi syskon fortfarande reste hem till byn om somrarna så var onsdagar och brittiska mordgåtor heliga. Vi trängdes hela familjen framför Detective Chief Inspector Barnaby och moffade kex med balkongdörren på vid gavel. Ibland begav vi oss på en långpromenad längs grusvägarna, över ängarna och genom får- och hästhagar för att inta mormors soffa och golv. Samma kex och samma dörr på glänt. Åh det var verkligen sådana fantastiskt fina tider. Jag saknar mina syskon varje dag, saknar att ha den där okrävande vardagen ihop. Vi pratar ofta och ses så ofta vi kan, men jag längtar efter tiden då vi kan ha någon sorts vanlig vardag ihop igen. Äta middag, dricka vin, gå promenad och sova över utan att ha planerat det. Det spontana hänget. Min ena syster har förresten precis landat i Bangkok. Hon ska jobba där i sommar, jag är en så jäkla stolt storasyster. Och min största lillasyster besöker jag faktiskt i London nästa vecka redan. Längtar så mycket så jag knappt kan sova om nätterna. Men nu ska jag hoppa i pyjamaströjan, hämta täcket och ladda inför TV-dejt, PUSS!

Hej helg. Det är lördag och här hemma är vi lediga hela helgen samtidigt för en gångs skull. Livet känns extra lyxigt då. Igår blev vi bortskämda med fredagsmat som plingade på dörren, den behövde varken handlas eller lagas, utan dök upp färdig att äta tillsammans med förträffligt middagssällskap. Idag har vi fortsatt lite på samma bana, vi äter. Fluffiga vita kolhydrater med ost varvat med mer kompakt socker i lösvikt. Utanför skiner solen och det känns nästan bortkastat att lägga de ljusa timmarna på Smaug, men samtidigt är det så oslagbart skönt att göra ingenting alls med den man älskar allra mest.

Annars är jag förvirrad över livsval och vägar att gå. Det har jag väl varit mer eller mindre hela livet, vilket jag lyckats leva alldeles utmärkt med. Men varje gång jag står och trampar i ett vägskäl, innan jag har koll på var det bär av den här gången, är det jobbigare. Att fylla 30 om en vecka är inte ångestfyllt i sig, men samtidigt tvingas jag sakta men säkert inse att det är skillnad på 20 och 30. Vad som är värdefullt och viktigt förändras med åren, och det finns en gräns där framtidsdrömmar om hus och familj blir nutidsdrömmar om hus och familj. Och djur, jag vill ha djur också. Det är där jag står och trampar och skaver just nu. Vid det där första riktigt stora vägskälet i livet. Och funderar över vad som väntar eller inte väntar runt hörnet.

Sedan är det väl allt det där runt om också, jobb, hem, pengar osv. Sånt där som alltid löser sig. Så det tänker jag försöka låta bli att lägga energi på.

Processed with VSCOcam with t1 preset

 

Min härliga syster, annars stationerad i Gbg, är i stan, yay! Så idag har det minsann skvallrats ikapp och moffats lunchsushi på en solig gräsmatta vid Klarälvens strand. Aaaah, detta vackra Värmlandet. Det är ju tyvärr vanlig vardag för mig, men direkt efter utstämpling drog vi till stranden för både bad och grill. Och vips så var det kväll och dags att borsta tänderna. Och så kontoret om inte allt för många timmar igen. Men vi hinner ses en stund efter morgondagens jobb innan hon pyser neråt igen i alla fall. Mina finaste systrar, en sådan grymt stabil trygghet i detta tivoli till liv.

409616_10151936071805654_418983361_n

En annan syster. Lycka är att ha massor.

Vi tar vid där vi lämnade; den brutala bakisonsdagen. Tror ni inte jag var på’t igen dagen därpå? Mötte upp fint folk, som precis som mig inte hade semester, för en lugn quizkväll på Koriander. Beställde en öl. Beställde två. Fyra glas senare vore det inte jäkligt gött med en cider? Jag vet inte var detta festsug och energi kommer ifrån? Men hur som har jag haft det grymt kul den senaste tiden. Kalaset slutade med klassisk Burger-King och slumra till på bussen hem. Och så kom fredagen. Oförskämt pigg och på strålande humör gjorde jag min sista arbetsdag för en månad framåt. EN MÅNAD. Firade in semestern med lyxmat, min älskade man och att somna med både kläder och TV på. Bara för att liksom. Vaknade och tog en skitviktig färgstark promenad med plakat och sång genom Solstaden, och har sedan haft det förjäkla bra med förjäkla fina människor. Fångat en och ett annat trettiotal fräknar under dagen, och har nu bränd och belåten krupit upp med lördagsgodispåsen framför tecknat med min klippa till kille. Veckans applåder går till min bästa Anna & alla andra fantastiska eldsjälar som färglägger Karlstad och gör det ännu vackrare. Satan så bra ni är!

rosa3

rosa2

rosa1

Photo 2013-07-13 15 03 50

Photo 2013-07-12 15 06 19