Posts tagged äventyr

Choose another tag?

I helgen var jag på bröllop. Det var fantastiskt fint. Lagom kort vigsel, lagom lång fest. Glädje, kärlek, fnitterfylla och sist kvar på dansgolvet. Jag, en vän, bruden och Ylvis. Ring-ding-dingade av oss skorna och skrattade käkarna ur led. Vinglade hem strax efter 02 och klev innanför dörren en kvart tidigare. Den där timmen och trädgårdsmöblerna som ska fram- och tillbaka ni vet. Alltid lika förvirrande.

Min lilla skrutt till bror landade på Nya Zeeland idag. Han ska jobba där ett tag. En syster planerar inför deras äventyr i samma land och en annan har precis fått nytt coolt jobb i London. Själv måste jag tacka nej till onsdagsquiz eftersom det krockar med Bonde söker fru. Och Keso med smak av fyra sorters lök verkar ha försvunnit ur sortimentet.

Annars har vi verkligen hittat hem på Herrhagen igen. Det känns som att vi alltid har bott här. Jag inbillade mig att vi skulle trivas bra, men aldrig fullt ut då jag såg det mer som en mellanlandning innan hus och trädgård. Men så känns det inte alls. Vi har massa plats, jag trivs förvånansvärt bra på stan och det är skönt att slippa drömma om vattenläckor och amortering. Det finns tid för det i framtiden. Ingen panik liksom.  Vi trivs, känner efter och har det bra.

bubbles

Photo 2013-03-30 22 52 15

För drygt tre veckor sedan instagramade jag den här hejdåkarlstad-bilden. Vi flyttade ur vår lägenhet och packade oss själva med prylar 30 mil norrut, med siktet inställt på en sommar i Gävle. Mitt kontrakt tog slut, jag hade inte hunnit hitta nytt jobb i Värmland och där uppe väntade både ett hem och intervjuer. Det fanns alltså inte så mycket att välja på. Tanken på att göra ingenting på obestämd tid skrämde mig rejält, och att flytta dit arbete fanns kändes nödvändigt. Värmland finns ju kvar. Och ja, jag fick ett jobb, skaffade mig ett busskort a la Gästrikland och började uppdatera omgivningen om läget.

Nu, innan april hunnit säga sitt, ligger jag hemma i sängen i mitt Karlstad igen. Sörplar te ur nya koppar, finkammar Hemnet och mentalmöblerar framtiden. Simon jobbar natt på hans nya jobb och jag ugglar förnöjt framför dator och TV. Om en vecka drar jag söderut för utbildning och sedan väntar nya utmaningar på ett kontor här i stan. Kollegorna verkar grymt sköna och jag är jättepeppad på sommaren och allt nytt. Vi har skrivit kortkontrakt på en lägenhet granne med syster sommaren ut för att hinna hitta stället med våra namn på. Köpt oss lite tid liksom. Under tiden trivs vi och längtar. Och samlar på oss ett gemensamt hem. Otroligt hur snabbt det kan gå när det väl händer. Vill egentligen inte kalla det tur då vi kämpat ordentligt båda två, men lär ju erkänna att det var en himla fin timing på alltihop.

Lever nu några dagars lyxliv med sena nätter, sovmorgon, långa promenader i vårsolen och alldeles för mycket fika. Suger åt mig totalt av den sista slöa veckan innan jag joinar måndagtillfredags-gänget. Fast i ärlighetens namn längtar jag lite också.

Och här sitter jag hopkrupen och sådär liten som man blir när man funderar på livets stora frågor, universums oändlighet och föreställer sig att det står zombies utanför fönstret bakom gardinen. Lyssnar på Håkan och smygröker. Filosoferar om meningen med allt och ingenting. Undrar hur saker hände, om det kunde varit annorlunda, vad som väntar och alla möjliga och omöjliga varför. Längtar hem, drömmer om nya äventyr, surfar andra länder och inbillar mig att mitt öde väntar på mig på en plats någonstans lite mer magisk än denna. Tänker ofta på vart du befinner dig och vad som snurrar i dig. Jag är ju så snabb med att måla allt lättsamt och rosa att jag ofta missar nyanser och djup i både mig själv och andra.