Hej, jag har vaknat nu. Precis som många gånger förr blev sommarvärmen för mycket, och jag gick i några veckors ide. Detta års rekordtemperatur har inte varit att leka med för ett solkänsligt kallblod som mig, och jag har minst sagt lidit. Det är inte bara att jag inte trivs i 30 grader, jag blir liksom helt förstörd. Har noll energi, ständig huvudvärk, blir deppig, trött och tappar gnistan. Jag antar att det kan liknas vid en höstdepression? Jag är inte gjord för den sortens värme helt enkelt. Dessutom gillar jag mörker, och får lite lätt panik av dagsljus 24/7. Vanligtvis är Sverige alltså ett perfekt land för mig. Fyra årstider, mycket kyla och en generellt sett regniga somrar (jag älskar regn). Men 2014 har ju minst sagt varit ett undantag. I morse när kylan och regnsmattret trängde in under paraplykanten andades jag för första gången på två månader. Det luktar höst, och det får mig att vakna till liv igen. Ä n t l i g e n.

Vad händer annars? Tre månader gjorda på sommarvikariatet. Helt galet, hur hände det? Och 1 okt är det tillbaka till Branäs som gäller. Jag går hem från sommarjobbet ena dagen, och tillbaka till vinterkontoret dagen därpå. Jag är väldigt tacksam för att vara månadsanställd till våren 2015.  Att jag får den tryggheten men ändå omväxlingen. Att säsongsjobba kan ju vara jäkligt kämpigt då det förutsätter att man lyckas kombinera arbetet med ett ytterligare jobb andra halvan av året. Jag har lyckas hyfsat bra de senaste fyra åren, men allra bäst i år. Jag älskar verkligen mitt jobb just nu, men längtar ändå sjukt mycket till oktober då jag åter igen får arbeta med mina vänner. Det är ganska svårslaget.

Och sedan då? Ja.. planen är att tacka Värmland för allt (hur ska jag någonsin kunna det?) Och flytta söderut till nästa sommar. Efter tio år är Karlstad mitt enda riktiga hem, och det är blandade känslor inför att lämna staden för gott. Men samtidigt längtar jag.. vi.. efter nytt. Eller rättare sagt gammalt. Vi längtar efter ett hem som aldrig mer ska flyttas ifrån. Det där hemmet. Huset. Drömhuset. På landet med trädgård och grusväg till postlådan. Det är dit vi vill, och dit ska vi. Så planen är en himla massa jobb (och lite kul såklart) för oss båda i ett år till, sedan får vi se var vi hamnar. Det är ju inte bara hus som ska fixas, det är ju jobb också. Ett till mig och ett till han. Mycket att styra upp. Nytt, nytt och nytt. Förutom vi då, vi börjar bli gamla tillsammans. Det är fantastiskt.

Jag har köpt en ny kamera. Förverkligade drömmen med en alldeles egen Nikon. Tänker ta med den på milslånga promenader och föreviga Värmland det här året. Suga åt mig allt jag kan av detta fantastiska landskap och hem. Jag ser verkligen fram emot det, både att vandra och att fota. Och att leta hus.

Jag vet inte om det hänt så mycket mer. Det blir liksom jobb och TV mest.  Jag har varit upp till Storvik en sväng, vi har haft jättebra semesterhelger och jag har sett Lars Winnerbäck ❤ Jag har förresten varit på festival också.. när skrev jag senast egentligen?

Vi hörs igen. Denna gång dröjer det inte fem veckor, jag lovar.

390456_10152095543915654_1456612559_n

 

 

Annonser

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS