Så, intervjun. Den gick bra. Jag brukar känna direkt efter en intervju att nu satt den, eller nje. Men denna gång är jag faktiskt osäker. Det var ett väldigt lättsamt möte där det fokuserades mest på mig som person, och väldigt lite på tidigare jobb och utbildning. Av erfarenhet vet jag att det oftast är dessa arbetsplatser jag trivts bäst på. Arbetsplatser där arbetsgivaren koncentrerar sig på personlighetsdrag och inställning till jobb och arbetssätt framför att rota i tidigare arbeten. Vad jag jobbat med och vad jag pluggat står ju där, på pappret. Vem jag är däremot, och hur väl jag matchar den kollega de önskar sig, det är svårt att läsa ur en ansökan. Inget kontor är ju det andra likt, men har man både utbildning och tidigare erfarenhet så är ju personlighet och att klicka med övriga i arbetslaget typ.. allt.

Den lättsamma atmosfären och de trevliga människorna jag träffade gjorde att det kändes jättebra. Det flöt på och blev mer småprat än uppspaltade frågor och svar. Men hur gick det då? Jag vet inte. Det var inga konstigheter och magkänslan kändes liksom.. rätt. Jag skulle trivas, jag skulle lära mig saker och schemat lockade otroligt mycket. Men sedan fanns det små gruskorn. Inte ur trivas-synpunkt, utan mer praktiska grejer. Jag är icke avbokningsbart bortrest på arbetsdagar när de har semester (vilket kändes ganska kasst) och det är dessutom ett för mig nytt område. Jag gillar ju nytt, och lär mig tokfort, men jag kom liksom aldrig in på det under intervjun. De tog heller inga referenser (jag som har två jättebra!) så det finns liksom ingen chans att min andra chef eller arbetsledare pratar gott om mig.

Antingen betyder det att de kände sig säkra på mig, eller så hade de tre till kandidater att intervju och välja mellan. Jag frågade inte något om detta heller. Inte alls likt mig, jag brukar fråga om allt. Men det liksom flöt på så fint med småprat och vardagsdiskussioner, och plötsligt hade det gått en timme och de ställde sig upp och tackade för sig.

Detta var alltså igår. Idag är det fredag och jag är lite förvirrad. De borde ju höra av sig idag, med bu eller bä, eller ska jag vara förvirrad resten av helgen?

Fick btw mejl från drömjobbet i morse. De hade fått 158 (HUNDRAFEMTIOÅTTA) ansökningar och påbörjade rekryteringen nu. Alltså inte borträknad. Så jag passade idag på att mejla en fundering om startdatum. Typ om tjänsten startar i höst och går att kombinera med ett sommarjobb eller om det är start mitt i semestern. Väntar på svar. Från två håll idag alltså.

Fick förresten ett samtal från okänt nummer i morse. Jag svarade superexalterat för besvikelsen nyvaken gubbe som ville prata med Albin. Tredje felringningen på en vecka, haha så jäkla typiskt i jobbsökartider.

Annonser

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS