Idag sökte jag ett jobb. Jag har hittills sökt två andra jobb i år. En av arbetsplatserna valde en intern sökande och den andra erbjöd mig jobbet. Men då det var ett kort uppdrag via bemanning utan garanti om vidare anställning valde jag att tacka nej. Tjänsten kändes inte helrätt heller, så det förstärkte magkänslan. Förstår ni pressen på mig själv i morse när jag skulle formulera årets tredje ansökan? Jag är hyfsat arbetslös sedan två veckor tillbaka och jag tackade nej till ett jobb! Får man göra det 2014? Kommer karma-djävulen straffa mig i all evighet nu? Gapade jag efter för mycket? Ja, ni hör ju, tivoli i jobbsökarhjärnan.

Och allt handlar väl egentligen om hur mycket jag faktiskt bryr mig. Äntligen ett jobb jag verkligen vill ha, i min egen stad, med arbetsuppgifter jag älskar och en arbetsplats att stå bakom med stolthet. Jag vill verkligen ha det här jobbet. Klart som tusan ångesten infinner sig när jag måste försöka övertyga någon som aldrig träffat mig om att just jag är rätt.

Jag la nästan tre timmar på att formulera om det personliga brevet för att försöka få det att avspegla mig och inte kännas som en punktlista av de kvalitéer de efterfrågade i annonsen. Jättesvårt verkligen. Det är konstigt det där, hur man kan känna sig så säker som skribent och trygg med att presentera andra från deras bästa sidor, men samtidigt tycka det är så knepigt att sälja in sig själv med just ord. Det är ju just ord jag är så bra på! Ni måste tro mig!

Har i alla fall spenderat eftermiddagen med att noja över alla andra hundra kommunikatörer i stan som sökt samma tjänst och inte lider av samma prestationsångest, haha finns det något onödigare? Fångade tillslut lite förnuft och körde några timmar i illustrator, vilket gjorde själen mer harmonisk igen. Kommer dock ha kvar det här jobbet på hjärnan tills jag hört något. Håller alla mina tummar för att det sker genom ett telefonsamtal och inte via tack men nej tack-mejl.

Sa jag att jag vill ha det här jobbet? Bjuder på en poster jag gjorde igår, finns att köpa i butiken!

circus i det blå

Annonser

Kommentarer

One Comment

Post a comment

Trackbacks & Pingbacks

  1. ..plötsligt händer det | janetkristina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS