Ikväll har jag pratat med min älskade syster (en av de många) och när jag insåg att vi ska hänga nästa vecka slog det mig hur jävla mycket jag saknar henne. Och saknar de andra. En vapendragare har jag ju med mig här i Värmland, men de andra är alldeles för duktigt utspridda. Det har vi varit länge, men sedan vårt barndomshem försvann har vi inte längre någon punkt att samlas på. Det finns inget ställe dit alla åker på t.ex. jul, och det börjar verkligen kännas nu. Saknaden. Vi träffas en, max två syskon åt gången när tid och tillfälle ges, medans den samlade skaran blivit något sällsynt. Det är jättesorgligt, då vi alltid har haft varandra och har roligast i världen tillsammans. Jag längtar mer än någonsin efter livet 2.0 med hus och ungar, och en tid då vi alla flängt och farit hyfsat färdigt för att fira tomten är far till alla barnen-jular ihop igen.

Och nästa vecka, så åker vi alltså till Budapest. Jag fyller galna 30 och det ska firas med skumpa och min man i Europeiska storstadsvåren. Lämpligt nog flyger vi från Gbg så det blir att åka direkt från kontoret ner till systeryster och testa nya gästrummet på onsdag. Jisses vad jag längtar efter både henne och Ungersk upptäcktsfärd.

Annonser

Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS