Arkiv för

Ja, det blev en liten paus minsann. Det är såna där förändringar på gång. Jag har slutat på kontoret (saknar er redan!) och jagar nya äventyr. Det går, ta i trä, ganska okej så nu håller vi tummarna hörrni! Men eftersom det i dagsläget hänger ett stort frågetecken över det mesta har jag inte så mycket mer att säga om det. Mer än att det känns bra och förväntansfullt just nu. Något jag försöker uppskatta varje sekund av.

Förra veckan föll jag nämligen in i den värsta framtidspaniken någonsin. Jag hade alldeles för mycket tid att fundera och lyckades vrida och vända på det mesta. Men fram emot helgen började bitarna falla på plats igen, och hur det än blir nu så känns det som att en helt fantastisk sommar väntar runt hörnet. Det måste vara skittråkigt att läsa i gåtor, men jag vet i ärlighetens namn inte så mycket mer än ni. Det jag vet är att jag aldrig förr känt mig så motiverad och peppad på livet. Och jag har så mycket kreativitet som snurrar i huvudet och längtar ut.

Men idag är det söndag. En underbart slapp söndag som spenderas i soffan med rostmackor, inredningsbloggar och framtidsdrömmar. Om några timmar ska vi heja fram Sandviken till SM-guld och ikväll ska jag bara krama på min fina kille. Som det förövrigt inte finns ord för. Han får mig att må bäst i världen varje dag och jag har aldrig känt mig så hemma och så mycket mig själv.

Pst. Om ni kikar i min meny här till höger så har jag skapat kategorier. Detta inlägg placeras under Dagboken. Så ni som endast är intresserade av att läsa om min vardag, och inte bryr er om exempelvis mitt tyckande eller mina filminlägg (en illustrationskategori är på väg också!) well.. då väljer ni helt enkelt att läsa endast dagboken! Tänka sig så smart 🙂 PUSS!

IMG_8080

Annonser

Under helgen snubblade jag över, vad jag ansåg vara, en märklig text hos Swedbank. Jag delade med mig av detta på Twitter och så var bollen i rullning. Idag fick jag på Twitter ett svar? av Ylva Yngveson i form av en länk till hennes blogg om privatekonomi. Vidare svar av Swedbank har jag inte fått. Jag vet inte om Ylva vill att jag ska tolka hennes blogginlägg som ett svar? Om hon representerar Swedbanks åsikt i frågan? Eller om det är endast hennes åsikter och tankar det handlar om? Hur som helst skickade hon på  Twitter en länk till hennes blogg, och jag tycker att inlägget svarar dåligt på vad jag undrade samt den diskussion som fördes på Twitter. Vad tycker ni?

Bilden här som visar Ylvas blogg är klickbar och slungar er vidare till inlägget.

Det jag publicerade på Twitter igår

Ylvas svar

ylvasbloggYlva menar alltså att det är bra att informera barn (ja och vuxna med) om att samhället ser ut på ett sätt där det normala för tjejer är att spara till en häst, och det normala om du är kille är att spara till ett tv-spel? Att det kommer något vettigt ur att presentera denna bild för våra barn? Att det ska hjälpa oss förstå vad som måste förändras. Förstår inte Ylva och Swedbank att just detta, denna bild av vad barn ska tycka om och vad de ska göra beroende på deras kön, är en grund till att samhället ser ut såhär. Och att det enda vettiga att göra för att kunna ändra på det är att inte presentera någon bild av vad ”barnet pga kön oftast sparar till” alls.

Hej hej hallå! Jag har tyvärr redan suckat, gråtit, skrattat, hejat, förbannat och fnissat bort all diskussionsenergi jag hade gällande denna dag. Så det blev inte så mycket över till dig kära bloggen. Jag väljer att sammanfatta mina tankar genom att dela min egen Facebookstatus från i förmiddags istället:

ikd

Så nej, det blir inget grattis till alla kvinnor från mig idag. Däremot vill jag säga grattis till två fantastiska kvinnor, inte för att de är kvinnor utan för att de fyller år. Igår blev en kär värmlandsvän 30 och idag fyller min älskade gamla tjorv 29! GRATTIS!

Annars ska jag och Simon köra falafelfredag och bara vara vi ikväll, fantastiskt! Här kan ni btw lyssna på viktiga och kloka ord från min fina vän Anna.

Avslutar med två jättestulna bilder på födelsedagsbarnen. Trevlig helg!

252251_10151130135836805_1937639489_n

376782_10151090974763352_862426319_n (2)

Jag har slutat gå på fest. Eller ja, slutat dricka alkohol i festsyfte är det väl jag menar. Jag älskar att gå på kalas när någon fyller eller firar något, men tiden då man samlades för att festa är verkligen över. Ett glas rött till matlagningen och glas två till middagen är gott och trevligt, men fylla ger mig verkligen ingenting längre. Jag förstår inte varför jag så länge tyckt att det varit så kul att vara full? Eller tyckte jag någonsin det? Jag kommer inte ihåg.

Ja, jo, jag kan nog fortfarande uppskatta en öl för mycket en fnissig sommarkväll med vänner. Eller en lite snurrig släktkväll med gitarrerna. Men den där fyllan ni vet, festen liksom! Snurret, virrvarret, ljudnivån, borttappade omdömen, fylleflirtande, glappande munnar och söndagsångest. Nope, inte ett sug i världen! Och det är inte att jag känner mig tråkig heller (vilket jag ofta gjort till och från de senaste åren när kalashumöret sviktat). Jag är glad över att ha blivit så klok (haha allt är relativt). Men vilken jäkla lättnad liksom! Att faktiskt vilja göra annat än fest, istället för fan jag missar saker och är tråkig-känslan som jag har dragits med i en massa år.

Anledningen till det här inlägget är lördagen som kom och gick. En riktigt bra kväll. Vi hade finfolk över på mellokväll, lagom lugnt och festligt. Åt kex och ost, stödde radiohjälpen och bestämde oss för att dra till stan. Efter min flaska vitt + varannan vatten utspritt på sex timmar begav vi oss ut till skönaste puben där jag fortsatte på vattenspåret. Köpte mat och drog hem nöjd och glad kl 01. Och vaknade med världens mest obefogade ångest och idiotisk huvudvärk!

Slutsats: En halv flaska vin hade räckt. För att två glas vin är gott och sedan är jag ju egentligen nöjd. Cola är också gott. Men jag sögs liksom med. Eller så är det vanan. Jag vet faktiskt inte, jag vet bara att jag med glädje kommer fortsätta följa denna allt mer nyktra stig! Har förresten typ helt slutat feströka också. Säger typ eftersom jag de få gånger jag dricker brukar ta en cigg (vana? ren dumhet?) men efter några bloss ångra mig. Det smakar ju äckligt och gör inte direkt något för dagen-efter-huvudet heller.

Haha satan så helylle jag känner mig nu. Sådär jobbigt predikande. Det är inte alls så jag menar. Men jag började, tragiskt nog, festa innan jag fyllt 14 och var säkert packad i snitt varje helg de kommande 10 åren efter det. Och det känns så himla skönt att se tillbaka på det och tänka, då var då, jag visste inte bättre. Idag har jag samlat på mig så många erfarenheter att jag vill prioritera annat, vilken lyx!

Avslutar med ett illustrerande före-efter-exempel på en av alkoholens alla classy effekter:

Photo 2013-03-04 16 20 37

Photo 2013-03-02 19 37 47

PUSS!