Arkiv för

Gästrikland välkomnar mig likt så många gånger förr med fjäsk. Solen kastar glitter på vägarna, drivorna är höga, fåglarna kvittrar och temperaturen skryter med 1 perfekt grad kallt. Morgonrundan kunde lika gärna ha promenerats av Gandalf själv, så magiskt vackert är det här i byn. Självklart står det rådjur i trädgården och nafsar i sig äppelträd när man kommer hem också. Storvik har alltid varit en jävel på att måla upp idyller. Inte ett uns av vardag och verklighet så långt ögat kan nå.

I morse vaknade jag hemma efter tre dagar och två nätter fantastisk jul i Kristinehamnsskogen. Det har firats både svenskt och engelskt, och skålats likaså. Vi har sjungit allsång, diktat, spelat spel, ritat, lekt i snön, promenerat och haft det ungefär så bra man kan ha det. Idyllernas idyll-julfirande helt enkelt. Och nu är jag alltså i Storvik. Jag har inte varit här sedan jag och pickochpacket flyttade i somras, men i morse vaknade jag av syskonfnitter från köket och spinnande katt i ansiktet. Det finns inga ord för hur efterlängad denna tid har varit. Lugnet liksom. Energiförrådet fylls på och rinner över kanten för att räcka fram till nästa lediga vecka i sommar någon gång.

Inte helt otippat vandrar tankarna iväg. Precis som vanligt. Kanske skulle man trivas här ändå. Snart tio år senare är det kanske på tiden att flytta hemåt? Men samtidigt vet jag ju hur det känns när jag stannar några dagar för länge. Som att vara i ett rum där väggarna sluter sig och tillslut slukar en. Det blir snurrigt ibland, den här hatkärleken till mina rötter, och den fina linjen mellan fantastiskt och bara frustrerande. Det är så himla lätt att göra världen större men minsann helt omöjligt att krympa ihop den igen. På gott och ont. Samtidigt så förändras ju både synen på livet och prioriteringar med den dära tiden, åt alla möjliga håll och kanter. En dag kanske jag hittar tillbaka hit på riktigt, när tiden och hjärtat hunnit ifatt liksom.

Nu blev det många tankar och långa meningar. Jag förvånar mig själv! Att det i segaste bloggtorkan plötsligt bara rinner ord ur fingrarna på mig. Men som sagt, det är väl denna lömska lilla håla som lägger ut lockbete och bygger fällor. Det lär krävas mer än flyt för att jag ska hitta hem igen, men i ärlighetens namn finns tanken för första gången på kartan igen. Vad det betyder lämnar vi åt vår käre vän framtiden att visa. Och på tal på framtid så går jag efter nio simonlösa dagar snart i bitar. Det finns inga ord för hur mycket jag älskar den människan. Han är verkligen den människan. Jag skulle tjata om honom och oss varenda dag i bloggen om det inte vore för att känslorna sedan länge växt ifrån språket. Vad säger man då liksom? Gott nytt!

IMG_9086

Jisses, fyra dagar kvar till julafton.. F Y R A! Jag jobbar till kl 15 på söndag, då ska jag ta mig ut till Kristinehamnsskogen och krypa ner hos lånesvärisarna i väntan på tomten. Mysigt! Det blir två gånger julafton där ute i ingenstans. Först svensk, sedan engelsk. Och på annandagen pyser vi upp till Storvik – ÄNTLIGEN! Som jag har längtat hem till byn. Har ju inte varit där sedan jag sprang på dammigt sensommargrus. Men nu så! Annars sitter jag och äter vit pasta med sås direkt ur kastrullen. Matmotivationen liksom försvann med Simon som åkte hemåt i förrgår. Att duka till en person känns tråkigt, så därför låter jag bli. Nu: tillbaka till strumpslukaren aka tvättstugan, PUSS!

Photo 2012-12-15 23 34 04En del av min kära familj i lördags.

Har haft toklust att blogga hela dagen. Helgen har varit världsbäst och nya kameran är väl invigd. Men full fart som nyss avslutades med tre timmar Tolkien sög liksom luften ur mig. Har sjunkit ihop som en trött padda här i soffan och kommer mig inte för att ladda upp en endaste bild. Klockan är över 23 så jag borde ställa alarmet och besöka kudden, men känner inte alls för det. Är inställd på jul nu, inte måndag igen. Jikes, jag liksom sluddrar på tangenterna, får nog bli sängen ändå. Gör ett nytt uppdateringsförsök i morgon, PUSS!

panoramaPanoramakul med nya telefonen!

Precis som vanligt så rann vardagarna genom fingrarna på mig. Det känns som igår jag skrev, men nu är veckan slut igen, hallå fredag! Det har inte hänt så mycket mer än julmat, julgodis och julmusik. Eller jo, jag har (äntligen) pallrat mig till 3 och fixat ny telefon. Så nu ska det gå att ringa mig och, hör och häpna, till och med skicka sms! Skulle ha bytt ut min trogna gamla fyra i våras men som sagt, tiden springer ifrån mig. Nu är jag i alla fall med skinande ny femma. Vit och jättehel. Ska ut på en promenix i snöfallet och testa nya kameran sedan tänkte jag.

Annars så har jag och kollegorna gjort egen tvål. I diskussionshavet av julkort, måla porslin och äta socker hamnade vi på nå vänster i tvåtillverkartankar. Vi smälte tvålmassa för fulla muggar, rörde ner dofter, klippte i alla möjliga och omöjliga förpackningar och pillade ner sånt som är fint. Såhär med facit hand kunde vi ha gjort bättre ifrån oss. Efter att ha beskådat resultatet av smälta dekorationer, bubbeltäcken och lutande mjölkförpackningsbottnar skrotade nog de flesta idén om hemgjorda julklappar att sätta rosett på. Men jävligt roligt hade vi. Och nästa gång vet vi i alla fall hur man inte ska göra.

Annars kommer bästa Sandra och Daniel till stan i morgon, så det blir fortsatt julhäng och kaloriintag. Och på söndag ska vi äntligen se Hobbit! Idag står baka julgodis på schemat. Satan så gött med helg igen, PUSS!

tvålverkstad

Photo 2012-12-12 17 50 43

 glädje!

Photo 2012-12-12 18 01 09

 Resultat! Charmiga i alla fall 🙂  

Photo 2012-12-14 10 42 00

Tiden springer ifrån mig. Det känns som att jag nyss snubblade runt i blåbärsskogen men om två veckor är det julafton. Jag hinner inte med! Helgen har varit fantastisk och lång. Fjärde lediga dagen i rad och jobb och rutiner börjar kännas främmande. Frukost till lunch, timlång pysselstuga och film halva nätterna går att vänja sig vid. Men i morgon ringer klockan för träning, kontoret och hårborste igen. Attans. Men det är väl egentligen rätt så skönt det med.

Annars är det fina dagar. Den bortblåsta vintern har dykt upp och överträffat sig själv. Karlstad verkar ha befunnit sig i någon sorts stormens öga, och medan tidningarna skapat kaosrubriker har ovädret lyst med sin frånvaro över Värmland. Här är drivorna lagom höga, vinden skapligt snäll och sola skiner glatt över gnistrande nyfrysta Klarälven.

Veckan blir en under temat, håll i hatten nu.. jul. Det väntas pysselkväll på kontoret, julbord, glöggpremiär och julgöra-helg med systrarna. December är en jäkla fin månad. Jobbstress, städning, tvätt, you name it, blir bra mycket festligare av allt som glittrar och lyser. För att inte tala om vintermörkret. Inte konstigt att januari känns så lång. Kanske borde vi införa januaripynt?

Jag har precis ätit sesamnuggets och druckit två koppar 50/50 kaffe med mjölk. Funderar på att hoppa i några extra lager och ta en powerwalk med min käre vän musiken, men soffan och ljuset från adventsljusstaken tilltalar mig så brutalt mycket mer just nu. För att inte tala om mjukisen som flyger runt med sin drake här intill. Men soffan är väl om möjligt ännu skönare efter lite utomhus? Ja, jo, inga ursäkter nu! PUSS!

 

meeee_141471980