Arkiv för

Ja, det gick ju inte riktigt som planerat igår. Efter några (jävligt många) timmar fiskande och ungefär noll fiskar började det spåra lite. Har ni sett segelsällskapsresan? Han som i filmens första minuter inte får igång båtmotorn och i sista scenen blir hämtad av psyk? Framåt 22-tiden var vi sex tappra vänner ensamma kvar i ingenstans. Någon dansade ska, en annan täljde mordvapen och en tredje grävde i elden efter varma stenar att stoppa i en hink vatten. Jag försökte fokusera på fisket och föreställ er min förvåning när jag gör en ansträngning till ett superkast och det tar tvärstopp! Träd har man ju fastnat i förr men det skumma var att närmsta stod minst 10 meter bort. Ropade något mummel till Evve att jag lyckats kasta tusen meter upp i luften, ryckte och slet ett tag, kom loss (yes!) och körde på. Så vid dagens femte kaffepaus säger syster: öh.. Janet.. har dina byxor alltid sett ut sådär? De två ingångshålen stämde enligt Daniel mycket bra överens med draget och revorna i trosorna bekräftar det hela. Nu lämnar vi det. Vi stannade kvar tills solen tackade för sig, och vid midnatt när sista elden sjöng på refrängen och vi var klar med alla verserna av den här kände vi oss helt okej nöjda med den här helgen. Jag har så jäkla mycket bilder och jag ska faktiskt lägga in dem. Senare. För jag ska hoppa i arbetskläderna och kila ut och greja i trädgården inför helgen. Alla systrar är hemflugna och vi ska fixa midsommarfint,  PUSS!

Daniel och ritblocket missar aldrig ett tillfälle..

Annonser

Det är ett jäkla tempo i dessa tider. Även de slöaste sofftimmarna flyger förbi som jag vet inte vad. Igår drog vi på oss kalasbyxorna och spatserade uppåt i byn för bästa Kristins 27-årsgalej. Min lightfolkölsplan gick åt helvete så fort jag klev över tröskeln, och framåt hemgång var fötterna ordentligt runda av alla möjliga och omöjliga procenthalter, nyanser och konstistenser. Klättrade mätt och nöjd i säng med både smink och kläder och vaknade desto mindre bekväm av alarmet några få timmar senare. Melodikrysslördag! Live från stadsparken i lilla finfina Sandviken. Pensionärstidigt men mysigt. Smått bakis med gårdagens ansikte och klänning packade vi med oss frukost, picknickfilt och musiköronen in till stan där härliga gänget möttes upp och vässade pennorna (laddade ner appen). En timme senare borde man ha firat segerns sötma med att åka hem och ta en dusch, men då kom regnet och olusten att göra något alls. Så istället flyttade vi in i herr och fru Lassilas soffa där vi har spenderat dryga 12 timmar idag. Med paus för att stå i kön till datorn och onlinepizzabeställningen och lilla turen till hyrbutiken. Tre filmer klämde vi. Och lite gitarr. Och så lite allsång, lite godis samt lite prat om gnuss (feel free to google) eftersexbajs och tasmanska tigrar. Ja, sånt där man pratar om helt enkelt. Vi hann också med att mynta en framtida klassiker: får jag olla din livmoder? Nu är jag i alla fall hemma och förundras över hur mycket jag förundras över mörkret som lyser med sin frånvaro. Det är väl likadant varje år, och efter 28 stycken borde jag vara van? Hur som: klockan 00.00 tog jag en bild och i horisonten syntes solen. Om den var på väg upp eller ner eller kanske bara chillade lite soft där på kanten har jag ingen aning om, men i södra norrland den 16-17 juni 2012 är det minsann en rejäl avsaknad av mörker. Nu vet ni det. Jag är sinnes svintrött och skulle vilja sova till lunch i morgon, men icke, för vi ska upp och jaga regnbågar! Såna där blanka, fina som gömmer sig i skogstjärnarna 🙂 PUSS!

Tummen upp för helg!

Det har varit en jävligt våt försommar (antar att ingen missat att jag inte haft sex sedan kritaperioden så mina ligga-uttryck känns rätt lama) men nu har det i alla fall börjat spricka upp. Himlen alltså. Jag tog mig med tunga steg till gymmet i dag och sedan har vi stått svettiga och spanat på fina Sandvikenstudenter. En sån som jag själv var en gång för ganska så länge sedan. Tio år  nästa sommar för att vara exakt. Nu sitter jag med en jättekopp och tänkte ta en springtur innan duschen. Cykeln Doris har nämligen råkat ut för en olycka så det blev bilen till stan dag. Behöver kompenseras för alltså. Plockade dessutom med mig ett sexpack folkisar hem, 33cl med färre kolhydrater, but still. Men det är ju faktiskt både fotboll och fredag, och vi ska på grillkalas. Kyckling och grekisk sallad är nästan så pass kalorivänligt att det ryms några öl. Speciellt om jag pallrar mig ut nu! Jag är dock något nervös för solen som steker på vägarna. Vore jag en orm skulle jag hänga där, tänker jag. Annars höll jag på att kissa på mig tidigare idag när syster sprang runt i trädgården och plockade upp minisniglar och med seriös ton och ansiktsuttryck uppmanade dem att hålla sig borta från missbruk.

Ber om ursäkt för tillfälligt avbrott här. Sommaren dök upp och holländarna med den. Och i dagarna kommer det mer finfolk hem till byn och kvällarna liksom fylls av mat, vin, asgarv och film. Sedan blir det ju en del glo på sötbäbis och odla mammasug också såklart. Nu väntar en helg med kalas, melodikryss och andra festligheter så bloggen får tyvärr vänta på sin tur. Kan ju (till säkerligen ingens förvåning) berätta att jag som vanligt smittats av kringresarna och senast i natt sökte ett jobb i London. Men än så länge har jag i alla fall inte åkt någon stans 🙂 PUSS!

I morse var jag uppe med tuppen (särkatten) för en cykeltur i regnblandad sol till gymmet. Det var söndagstungt som satan men vi fixade biffen! (sjukt kul om det hade varit värsta biffen där som jag fixade i morse, hehe, men nej). Toktrampade hem till snabbdusch innan bästa Sandra med man hämtade upp mig för en tur till Valbo. Skulle köpa noll saker men kom hem med sex (nope, fortfarande inget ligga). Åt grisig Subwaymacka och drack fyra koppar kaffe. Avslutade kvällen med att få pimpade naglar, prata med holländarna och se fantastiska Watership Down med miniskrutt. I veckan kommer bästa folket hit, och kanske kaaanske pyser jag ner till Karlstad och hämtar upp dem. PUSS! Visst ja, jag fick mitt livs värsta facebooktagg idag också! HAHA!

världens bästa tjorv

bilåkande

dagens

brände 2000 kcal innan jag hade samvete nog för denna

köpte bland annat denna..

och den här..

och den här

sött kvällssällskap

råsnygg facebookbild

God natt!

Och här sitter jag hopkrupen och sådär liten som man blir när man funderar på livets stora frågor, universums oändlighet och föreställer sig att det står zombies utanför fönstret bakom gardinen. Lyssnar på Håkan och smygröker. Filosoferar om meningen med allt och ingenting. Undrar hur saker hände, om det kunde varit annorlunda, vad som väntar och alla möjliga och omöjliga varför. Längtar hem, drömmer om nya äventyr, surfar andra länder och inbillar mig att mitt öde väntar på mig på en plats någonstans lite mer magisk än denna. Tänker ofta på vart du befinner dig och vad som snurrar i dig. Jag är ju så snabb med att måla allt lättsamt och rosa att jag ofta missar nyanser och djup i både mig själv och andra.

Idag mina vänner, idag är det lördag. Det innebär lördagsgodis. Allt socker jag blir toksugen på i veckorna undviker jag med det får jag äta på lördag. Har dock, senilt och jävligt, glömt lördagsgodis två helger i rad nu. Jag har ju jobbat, vänt på dygnen och blandat ihop dagarna, så i tre veckor har jag varit ofrivilligt godisfri. Men idag är det lördag och att jag glömmer vore ungefär lika troligt som att jag skulle glömma ett ben. Någon undrade varför jag inte äter godis på exempelvis söndag när jag missat lördag, och gratulerade till min fantastiska karaktär. Well, min karaktär är rätt kass och just precis därför skulle jag aldrig gambla med lördagarna. Börjar jag tänja på gränserna är det kört, och nästa sekund är jag inne i äsch men jag åt ju bara en halv godispåse i helgen, så kan äta andra halvan nu. Eller så nyttig som jag varit den är veckan förtjänar jag den här pizzan och så eskalerar det och jag mår i det stora hela bara sämre.  Den där skräpmaten mitt i veckan eller paniksockersuget i kvällssoffan är inte att unna sig i min värld, det är att ge efter för något jag egentligen inte alls vill ha. Jag skulle liksom aldrig kunna kalla något som ger ångest för att unna sig. Var finns logiken i det? På lördagar äter jag det jag vill. En annars hälsosam livsstil och en karaktär som varje vecka får sig en boost av att låta bli tillåter mig att göra det utan dåligt samvete. Jag vet att det sockret kanske inte är det världsbästa för min kropp, men det fungerar som bränsle för själen. Att jag endast äter onyttigt en dag i veckan ser jag inte som att begränsa mig, utan istället att öppna upp den största dörren av alla till möjligheten att må bra. Det mina vänner, det kallar jag att unna sig.